Uppsala universitet
 

Fossila bränslen – olja, gas


De fossila bränslena består av rester från tidigare biologisk aktivitet på jorden, som inte förmultnat eftersom den befann sig i en syrefattig miljö. Dagens användning ligger långt över uppskattningar av tillskotten av nya fossila bränslen.

Idag kommer ungefär 80% av världens energiresurser från fossila bränslen - kol, olja och naturgas. Av dessa är olja mänsklighetens viktigast energi källa framförallt därfor att stora delar av transportsektorn är beroende av oljebaserade drivmedel. Det finns två huvudproblem med vårt beroende av fossila bränslen: den ändliga tillgången och den eventuella miljöeffekten. Det viktigaste miljöhotet är en möjlig växthuseffekt p.g.a. ökade koldioxidhalter i atmosfären som orsakas av förbränningen av fossila bränslen. Uppskattningar av tillgången på fossila bränslen varierar, men enligt de flesta prognoser, kommer det inom några decennier att vara nödvänligt att minska oljeanvändningen. Senare kommer det att bli ont om naturgas. Det finns dock fortfarande mycket stenkol och andra källor, till ex. oljeskiffer,oljesand, och torv, mm, men bruk av dessa är mindre gynnsamt (ekonomiskt och miljömässigt) än för olja och gas. Prospektering efter olja och gas kommer därför att vara mycket viktigt även i fortsättningen. Förekomsterna blir allt svårare att hitta och kommer att kräva nära samarbete mellan geovetare och ingenjörer. Detta gäller även om en förstärkt växthuseffekt innebär att vi måste minska bruket av fossila bränslen snabbare än de begränsade tillgångarna skulle kräva. Priset på fossila bränslen kommer att öka i takt med ökad behöv och minskad tillgång och kommer att gynna framtagning av alternativa energikällor.

Kontaktpersoner:
David G. Gee
Christopher Juhlin
Kjell Aleklett
Christopher Talbot
Hemin Koyi


Institutioner/motsvarande:
Institutionen för geovetenskaper
Institutionen för fysik och astronomi


Nyckelord:
olja, naturgas, stenkol, energiproduktion, prospektering, växthuseffekt, fossila, bränsle


Följande grundutbildningsprogram vid Uppsala universitet ger grund till detta forskningsprogram:
» Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik
» Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vatten
» Civilingenjörsprogrammet i energisystem
» Naturvetar/Masterprogrammet i fysik
» Naturvetar/Masterprogrammet i geovetenskap

 

Sök forskning
Fysik  
» Analys och karakterisering av material
» Astropartikelfysik
» Atmosfärisk elektricitet och radioaktivitet
» Avancerad instrumentering och mätteknik
» Batterier
» Biologisk ytfysik
» Biomekanik
» Bränsleceller
» Buller
» Elektrokemiska material och tekniker
» Elektronspektroskopi
» Elementarpartikelfysik
» Ellagring/svänghjul
» Fasta jordens fysik
» Forskningsetik
» Fossila bränslen – olja, gas
» Fysikens didaktik
» Förbränningsteknik
» Galaxer och kosmologi
» Generering - rotor, statorer och turbiner
» Genusvetenskap
» Geoteknik
» Hadron- och kärnfysik
» Hydrogeofysik
» Hållbar vattenmiljö
» Kemisk reaktionsdynamik och ultrasnabb laserspektroskopi
» Klusterfysik
» Kondenserade materiens teori
» Kraftöverföringselektronik
» Kvantkemi
» Kvarkfysik
» Laserbaserad spektroskopi
» Magnetiska material
» Magnetosfärfysik
» Materialoptik
» Meteorologi
» Miljöstudier med hjälp av radioaktiva isotoper
» Mjukröntgenspektroskopi
» Modellering och simulering
» Molekylsimulering
» Mångdimensionella problem
» Nanoteknologi
» Norrsken, satelliter och plasma i rymden
» Nukleär energi - kärnkraft/slutförvar/fusion
» Observationell astrofysik
» Planetsystem utanför vårt eget
» Planetsystemet: asteroider, kometer och planeter
» Rymdmiljö och rymdväder
» Röda jättestjärnor och stjärnvindar
» Solceller
» Solenergimaterial
» Stjärnornas fysik och grundämnenas uppkomst
» Strängteori
» Supraledare
» Teoretisk fysik och kaosteori
» Teoretisk magnetism
» Tillämpad plasma
» Tunnfilmsprocesser
» Turbulens och radiostrålning i rymden
» Vätelagring
» Åska och åskskydd