Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap

Han vill ge nya perspektiv på lärande

2018-03-16

Felix Ho är universitetslektor vid institutionen för kemi Ångström, molekylär biomimetik, och forskar inom Fotosystem II.

Passionen för kemi tog honom en gång från andra sidan jordklotet till Europa. Men idag är Felix Ho lika starkt engagerad i högskolepedagogiska frågor som i forskning. – Om jag kan överbrygga gapet mellan ämnesforskning och forskning i ämnesdidaktik, är jag superglad.

Få sitter på lika många uppdrag på Uppsala universitet som Felix Ho. Listan på åtaganden fylls dessutom ständigt på. Ny ordförande för MINT, ett centrum för forskning inom ämnesdidaktik. Representant i en arbetsgrupp för universitetets nya språkpolicy. Medlem i rådet för undervisningslokaler på nya Ångströmlaboratoriet. Sedan tidigare arbetar han även i flera lokala och internationella forsknings- och utvecklingsprojekt inom universitetspedagogik.

Dessutom är Felix Ho docent i kemi och forskar om elektroners och protoners förflyttningar inom ramen för fotosyntesen. Därtill undervisar han. Hur hinner han?

– Jag tror att jag hinner mindre än vad jag vill, säger Felix Ho och skrattar. Visst kan jag bli stressad av det, jag har hela tiden lite dåligt samvete över allt jag inte hunnit göra. Har man så många uppdrag så handlar det om att prioritera och planera och göra de saker som man tror ger mest effekt av den tid man har.

I januari 2018 klev han av uppdraget som en av två studierektorer på institutionen för kemi-Ångström, en position han haft i sex år. Som huvudansvarig för pedagogisk och didaktisk utveckling åkte Felix Ho på konferenser där han träffade ämnesdidaktiska forskare och lärde sig massor på köpet.

– Då började jag även engagera mig i olika internationella forskningssamarbeten inom ämnesdidaktik. Tack vare de kontakterna har jag fått chans att jobba i en hel del projekt med forskare både inom och utanför Sverige.

Nyligen avslutade han projektet RACE, RAw Communication & Engagement, inom ramen för innovationssatsningen EIT Raw Materials, som finansieras av Europeiska institutet för innovation och teknik och är en del av EU:s ramprogram Horisont 2020. Samarbetet med universitet på Irland, i Finland och i Spanien rörde utbildning och hållbar utveckling, med särskilt fokus på vetenskaplig kommunikation med allmänheten. På alla lärosäten gavs doktorandkurser där deltagarna fick hålla presentationer som en del av examinationen. 

– Jag tycker projektet blev väldigt lyckat. Några av våra doktorander som gått kursen gav senare demonstrationer för skolelever på besök vid institutionen för organisk kemi på Biomedicinskt centrum. Då visade sig doktoranderna vara betydligt bättre på att nå fram till eleverna och förklara sin forskning. De tog mycket större hänsyn till den elev de pratade med, vad denne kunde om ämnet ifråga och hur presentationen därmed skulle läggas upp, säger Felix Ho.

I december ordnade två andra av kursdeltagarna ett event, Beer & Science, på en pub i Uppsala, där de presenterade sin forskning inom genetiska sjukdomar samt litiumbatterier. Resultatet: en fullsatt lokal och engagerad publik med ovanlig bredd.

– Det märks att de här doktoranderna nu framträder med en större självsäkerhet än tidigare, något som också motiverar dem att engagera sig i liknande aktiviteter i framtiden.

Undervisning som ger utrymme för interaktioner, diskussioner och studenternas egna reflektioner gynnar förståelsen för den vetenskapliga metoden, menar Felix Ho. Foto: Mikael Wallerstedt

En annan av hans drivkrafter är att ge universitetslärare bättre pedagogiskt stöd. Felix Ho är ansvarig för den teknisk-naturvetenskapliga fakultetens nya satsning på användning av tekniska hjälpmedel i undervisningen. Enligt honom är det för många lärare en stor tröskel att komma igång.

– Vad som hämmar är framförallt brist på såväl tid som teknisk och pedagogisk support. Just nu måste lärare göra allt själva om de ska testa något nytt: ta reda på vilka tekniska verktyg som finns, lära sig bemästra tekniken både tekniskt och pedagogiskt, hitta resurser för att köpa licenser, testa och kanske misslyckas ett tag, själva utveckla materialet, felsöka när saker inte fungerar och så vidare, säger Felix Ho.

En av lösningarna han ser är en samlad infrastruktur med tekniskt och pedagogiskt stöd i form av IT-support och intendentur i kombination med erfarna användare runtom på universitetet. Han har skissat på en användar- och expertdatabas där lärare kan få stöd med bland annat återkopplingsverktyg, tekniska system eller datorprogram i sin undervisning.

– Det viktiga är att inte bara satsa på tekniska prylar, det ger inte något i sig. Det viktiga är hur man använder tekniken för att hjälpa studenten att lära sig. Där finns det egentligen ganska många lärare som kan agera ledstjärnor på området, det gäller bara att veta om varandras existens.

Hur ser då nyckeln till framgångsrik undervisning ut? Det är inte lätt att i detalj beskriva vad som är en lyckosam strategi menar Felix Ho. Men det finns vissa grundpelare som funkar: visa engagemang för ämnet och studenterna, se till att ha tid för interaktioner och diskussioner, väcka intresse för reflektion.

– Det är lätt inom speciellt naturvetenskaperna och ingenjörsutbildningarna att man räknar och räknar och får fram massor med siffror. Men vet man vad siffrorna betyder, vad de egentligen säger? Formler ska beskriva något och ge samband mellan olika storheter. Då är det viktigt att ställa sig frågan om man fått fram ett rimligt svar med tanke på vad uppgiften gick ut på. Att utveckla den där förmågan att rent reflexmässigt ställa kontrollfrågor får vi inte missa att förmedla, säger Felix Ho. 

Själv är han tacksam för sina tidiga universitetsstudier i juridik som gav honom ingående träning i att analysera olika perspektiv och infallsvinklar, liksom att argumentera och motivera olika tolkningar.

– Det där med att kolla av om man verkligen har täckt in allt, det har definitivt påverkat min syn på pedagogik, även den inom kemi. Tillsammans med mina forskarkollegor Maja Elmgren och Leif Hammarström har jag bland annat utvecklat lektionsverkstäder där studenterna ska diskutera olika begrepp inom kemi och inte bara räkna, vilket har varit väldigt uppskattat.   

Ända sedan barnsben har Felix Ho gillat att undervisa och att läsa kemi. I grundskolan brukade han hjälpa skolkamraterna med läxorna. Kemiämnet var roligast: spännande och logiskt. När han var tio år flyttade familjen från Hong Kong till Australien.

– Det var hård konkurrens om utbildningsplatser i Hong Kong på 80-talet. Mina föräldrar månade om att jag och min syster skulle ha möjlighet att satsa på studier. Inte för att de behövde mana på oss, jag var väldigt intresserad av skolan och gillade att plugga. Inte bara naturvetenskap utan också språk och samhällsvetenskapliga ämnen.

En lärare som gjorde stort intryck på honom var hans kemilärare på gymnasiet, Mrs Libby Davies. Hon hade tidigare arbetat på ett statligt forskningsinstitut, men fått sparken när hon gifte sig. I 70-talets Australien förväntades inte gifta kvinnor göra karriär utan bli hemmafruar och ta hand om barnen, berättar Felix Ho. Men Libby Davies sadlade om och blev lärare i kemi istället.

– Hon var så engagerad, kunnig och ville verkligen stötta oss. Den sista dagen i skolan när hon skulle ta farväl av oss så började hon gråta. Vi undrade varför och hon sa att hon inte kände att hon hade lärt oss tillräckligt mycket. Det hjälpte inte att vi försökte övertyga henne om att hon verkligen hade gett oss kunskap i överflöd. Hon var verkligen så angelägen om att vi skulle ha det bra.

Efter gymnasiet började Felix Ho studera kemi och juridik på University of New South Wales. Han gjorde en utbytestermin i Kanada och flyttade sen till Cambridge i England där han så småningom tog en doktorsexamen i bioanalytisk kemi. Han kände sig dock inte redo att återvända till Australien och ville dessutom fortsätta utforska spektroskopiska tekniker. En tidigare handledare satte honom i kontakt med professor Stenbjörn Styring som precis skulle flytta till Uppsala universitet.

– 2004 blev jag post-dok i Uppsala och började jobba med EPR, Electron Paramagnetic Resonance-spektroskopi, vilket är Stenbjörns huvudmetod för att studera fotosyntes. Forskningen går ut på att mäta de processer som sker under sönderdelningen av vatten till väte och syre inuti proteinkomplexet Fotosystem II i växter och andra fotosyntetiska organismer. Den här mekanismen är helt fascinerande. Jag gillar att tänka ut hur reaktioner äger rum, hur elektroner och protoner förflyttar sig och hur det sker på molekylnivå, säger Felix Ho.

Numer är han sällan själv i labbet; forskningsarbetet sker istället framför datorn där han gör simuleringar och sammanställningar av data, koordinerar forskningssamarbeten och skriver artiklar. Undervisar gör han på pappret till 20 procent, men misstänker det är mer. Kurser blir det också inom ramen för TUR, teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd, där han är ledamot.

– Jag känner mig väldigt lyckligt lottad som har fått komma in vid den här tidpunkten. Det har funnits många eldsjälar före mig som har byggt upp den universitetspedagogiska verksamheten och som jobbat i många, många år bakom kulisserna och inte fått så mycket uppmärksamhet. Det är på grund av alla som stöttat mig som jag är här och kan arbeta med så många olika saker.

 

Anneli Björkman

2018-03-05

 

FAKTA FELIX HO
 

Ålder: 42

Titel: Universitetslektor vid institutionen för kemi - Ångström, molekylär biomimetik; fotosyntesgruppen

Utbildning: Doktor i bioanalytisk kemi, universitetet i Cambridge, Storbritannien

Meriter i urval: Svensk representant för the Committee för Chemistry Education, International Union of Pure and Applied Chemistry (IUPAC); Uppsala universitets fria pedagogiska pris 2015. 

Bor: Luthagen, Uppsala

Familj: Mamma, pappa, syster

Gör på fritiden: Tränar och tävlar i volleyboll, umgås med kompisar

Dold talang: Kan fäktas med värja

Läser: Gärna facklitteratur om lingvistik och flerspråkighet

Gillar: Generösa och prestigelösa människor som man kan diskutera och skratta med 

Ogillar: Titelhets, slarvig argumentation och logik

Om jag inte blivit forskare: Lärare? Tolk? Konsult?

 

Läs mer