Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap

Punktlistan ett år – vad händer? 

2018-06-11

Teknats nyhetsbrev tar pulsen på arbetet med fakultetens 17-punktslista för mandatperioden 2017-2020. Arbetet har god styrfart framåt och har fått tillskott längs vägen enligt Johan Tysk, vicerektor för vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap.

Det låter som om punktlistan förändrats?  

– Ja, i den bemärkelsen att de befintliga punkterna har växt till sig. På utbildningssidan startar till exempel ett nytt högskoleingenjörsprogram i medicinsk teknik i höst. Väl värt att också nämna är att vi får stöd från rektor för att starta ett civilingenjörsprogram i industriell ekonomi hösten 2020. Hos alla stora tekniska utbildare brukar det vara det mest eftersökta programmet och det är klart att vi ska ha ett sådant program. Det här är något nytt som inte fanns med på 17-punktslistan från början.    

Några andra punkter du vill framhålla? 

– Fakulteten har exempelvis fått en fördjupad regional samverkan. Jag tycker det finns en ny positivism i regionen och ett klart intresse för samarbete med oss från både region och kommun. Intresset för ett bredare näringsliv är mycket tydligt i Uppsala. Ett av begreppen som seglat upp i diskussionerna är AM, additive manufacturing, där vår fakultet kommer in som en viktig samarbetspartner. Det blir mer och mer tydligt att vi har gemensamma intressen, vilket även gäller alla nivåer av vår fakultet. För våra studenter är fördelarna med ett breddat näringsliv uppenbara, exempelvis för kandidat- och exjobb. Ur rekryteringssynpunkt, inte minst forskningssamarbeten, ökar också vår attraktionskraft med ett rikt och avancerat näringsliv.    

– Som ordförande i styrgruppen för Utvecklingsplan 2050 får jag ta del av planerna för tillväxt inom kommunen. Att vi kan kroka arm och känna att vår fakultet också är med i regionens dynamiska utveckling är väldigt roligt. Kan vi förbättra det här blir vi också globalt mer attraktiva. 
  

Apropå global attraktivitet, hur går arbetet med internationalisering? 

– Vad gäller internationalisering av utbildning så har vi ett fokus som går hand i hand med vår idé om 1 000 betalstudenterna år 2025, och det är att vi ska ha ett bredare utbud av avancerade kurser. Ett rikare kursutbud med fler internationella perspektiv gagnar även våra egna studenter. Då får de en tvåspråkig grund att stå på när de går ut till sina verksamhetsområden. Inom några år tror jag också att många avslutande delar av civilingenjörsprogrammen kommer att vara på engelska. De två sista åren kan eventuellt bli egna masterprogram, vilket också är bra ur ett rekryteringsperspektiv. Vi har diskuterat det i fakultetsnämnden och sådana idéer har framförts, sen får vi se hur snabbt det går Det tycker jag är en positiv utveckling.   

– Dessutom ska vi bli mer synkroniserade i vårt arbete med internationaliseringsfrågor. Vi ska etablera en medveten organisation från central nivå ner till vår fakultet, kanske ända ner på utbildningsprogramnivå. Men initiativen måste koordineras enligt en tydlig strategi. Fakulteten har tillsatt en arbetsgrupp med Marcus Lindahl på teknikvetenskaper som ordförande och som ska titta på de här internationaliseringsfrågorna. Inte minst eftersom det väntas direktiv från riksdag om ett skärpt åtagande gällande lärosätenas roll i de här frågorna.  
  

En av forskningspunkterna handlar om att göra en ”ÖB” eller översyn av basanslag till forskning – vad händer på den fronten?     

– På nästa fakultetsnämnd kommer det ett förslag på hur vi ska initiera en översyn av tilldelningen till alla våra forskningsprogram. Just nu är förslaget under formulering, men det är klart att excellens i forskning är en viktig komponent. Det är ett viktigt arbete vi har framför oss och vi kommer att ägna stor kraft åt ÖB19 och hur vi fördelar basanslagen, så att den processen kan användas för nästa forsknings-VP.  
  

Se fakultetens 17-punktslista