Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap

Konsten att sätta en klimatvana

2017-03-08

Att ändra ett beteende görs inte på en kafferast men kan det göras under 30 dagar? Studenter på CEMUS-kursen Global Challenges and Sustainable Futures fick i uppgift att förändra sina vanor och anamma en hållbar livsstil i en månad – här är deras erfarenheter av The 30 Days Challenge:

Fernando Bezares

1. Vad tyckte du om The 30 Days Challenge?
2. Hur utmanande var utmaningen?
3. Har du försökt fortsätt med vanan? Isåfall, hur har det gått?

1. Utmaningen motiverade mig eftersom jag ville göra en förändring i mitt liv. Människor pratar alltid om global uppvärmning och att världen behöver tänka på hur vi värmer upp planeten men det känns inte som om vi riktigt gör något åt det. Så jag tänkte att jag kunde åtminstone förändra mitt liv i 30 dagar.

2. Jag använde enbart min cykel för att transportera mig under trettio dagar. Först trodde jag att det skulle vara en utmaning, men här i Uppsala är allt verkligen planerat för att man ska kunna använda cykeln, med exempelvis cykelbanor och parkeringsplatser för cyklar. Den största utmaningen var faktiskt regnet. Jag trodde snön skulle vara värre men regnet gör dig snabbt helt genomdränkt.

3. Jag är nu tillbaka i min hemstad Madrid och jag fortsätter att använda cykeln, tyvärr inte så ofta som i Uppsala. Vissa områden av staden är inte ordentligt anpassade till cyklar. Här i Madrid använder jag cykeln mer för sport än som transportmedel, eftersom trafikbelastningen i Madrid är långt större än i Uppsala. Men när jag får chans väljer jag cykeln.

 

Linda Karlsson

1. Vilken förändring gjorde du under 30 dagar?
2. Vad var den största utmaningen?
3. Har du försökt fortsätta med vanan? Isåfall, hur har det gått?

1. Jag åt enbart vegetarisk mat i 30 dagar

2. Folk var mycket mer skeptiska till att jag bara åt vegetariskt än jag hade kunnat ana. De kunde bland annat säga ”vad ska du äta om du kommer hem till mig på middag, jag äter ju kött”, eller ”du får inte tillräckligt med näring”. Jag åt rätt mycket substitut som quorn och oumph (svamp- respektive sojaprotein), det blev lättast när jag åt med andra som åt kött som min familj. 

3. Nja, jag äter kött ibland. Fast när jag började med kött igen fick jag sämre hy med finnar och rodnader. Det känns inte så fräscht med kött som behandlats och konserverats på olika sätt, så egentligen känns det inte värt det. Om alla skulle välja att äta vegetariskt 3-4 dagar i veckan så skulle det ha lika stor påverkan som om bara några få skulle vara hel-vegetarianer. Trots allt är det inte så stor förändring, det är bara att göra det.

 

Sonam Penjor

1. Vad handlade din utmaning om?
2. Var den svår att genomföra?
3. Vad har du tagit med dig från The 30 Days Challenge?

1. Mitt projekt handlade om att skriva en dagbok om miljöfrågor. Jag skrev främst om Gross National Happiness, GNH. Det är ett begrepp som används i mitt hemland Bhutan där vi, till skillnad från andra länder, mäter utvecklingen i vårt land genom bruttonationallycka snarare än bruttonationalprodukt. Vi anser att GNH är viktigare än BNP. Varför? Eftersom vi tror att sann utveckling sker när det finns en balans mellan den andliga utvecklingen hos människor och den ekonomiska utvecklingen i landet. Vi skyddar miljön och bevarar vår kultur och traditioner, allt inom ramen för gott ledarskap.

2. Jag har aldrig varit intresserad av skrivande. Sen har jag inte så mycket kunskap om miljöfrågor. I Bhutan studerade jag till civilingenjör. Jag skjuter alltid upp saker och ting, och behöva skriva varje dag var en svår uppgift. Men i mitt projekt skrev jag något varje dag. 

3. Jag lärde mig mycket om miljö och ämnen jag har aldrig hört talas om innan. Jag hoppas också att jag har förbättrat mina tal- och skrivfärdigheter.

 

Läs mer om The 30 Days Challenge och kursen Global Challenges and Sustainable Futures

Kursen presenteras även i en ny bok, se kapitel ”Back from the Future We Want: backcasting as a pedagogical practice towards sustainable futures

Mer om CEMUS