Exjobbspresentation - Isac Nils Jazin Jareborg

  • Datum: –13.45
  • Plats: SLU MVM-huset, plan 5 Insikten
  • Kontaktperson: Isac Nils Jazin Jareborg
  • Seminarium

Determining the primary energy demand and greenhouse gas emission of carrots – Comparing organic and conventional carrot production and supply in Sweden

Hur stor är miljöpåverkan från 1 kg svenska morötter, och vad har mindre miljöpåverkan: ekologiska morötter eller konventionellt odlade?

I takt med att miljömedvetenheten ökar för den svenska befolkningen blir det allt viktigare att det finns tillräcklig information om miljöpåverkan av vardagliga aktiviteter. Ungefär 20-30% av vår totala miljöpåverkan som individer är ett resultat av maten vi äter. En förändring av mat- eller handlingsvanor är därför bra åtgärder för den som vill minska sin klimatpåverkan.

Alla frukter, bär och grönsaker som säljs i Sverige omsätter tillsammans ungefär 600 miljoner kronor årligen, varav 60 miljoner kronor är från morötter. Den genomsnittliga svensken köper 11 kg morötter per år, varav 90-95% produceras inom Sverige. Vi svenskar är alltså väldigt förtjusta i våra morötter. Det finns dock en brist på uppdaterad och tillförlitlig information om miljöpåverkan från svenska morötter, vilket innebär att fler undersökningar som denna behöver utföras. Även bönder, grossister och återförsäljare är målgrupper för denna typ av undersökning, då den skulle kunna vara beslutsunderlag för de verksamheter som är intresserade av att minska sin miljöpåverkan.

Syftet med denna rapport var att fastställa energiförbrukningen och klimatpåverkan för 1 kg svenska morötter. Utöver det har ekologisk och konventionell morotsodling jämförts, för att undersöka vilket produktionssystem som använder sig av minst energi och producerar mindre växthusgasutsläpp. Detta gjordes med livscykelanalysmetodik, vilket innebär att det tagits hänsyn till all påverkan från sådd, fram tills dess att morötterna transporterats till konsumentens hushåll. Energiförbrukningen och klimatpåverkan från bl.a. maskiner som använts för morotsodlingen, transporter, produktion av gödsel, bekämpningsmedel och plastförpackning m.m. har alltså tagits i beaktande medan energin som krävs för att förvara morötterna i kylskåp hemma eller tillaga dem inte har tagits hänsyn till. Informationen som krävdes för att genomföra arbetet kom delvis från frågeformulär som skickades ut till svenska bönder och återförsäljare, samt delvis från vetenskapliga rapporter och rapporter från Jordbruksverket. Denna information analyserades sedan i programmet SimaPro.

Handledare: Techane Bosona, SLU

Ämnesgranskare: Girma Gebresenbet, SLU

Examinator: Åke Nordberg, SLU

Opponent: Maria Silfwerin