Wijnand Boonstra invald i FN-panel för biologisk mångfald 

20 juni 2022

Fjäril som flyger framför blommor.

Forskarpanelen som Wijnand Boonstra ingår i ska ta fram en analys kring vad som måste göras för att värna den biologiska mångfalden.

Runt en miljon växt- och djurarter är utrotningshotade – men vad kan vi göra åt det? Uppsalaforskaren Wijnand Boonstra har valts in i FN:s forskarpanel IPBES som bland annat ska ta fram konkreta åtgärder på hur den pågående artdöden ska stoppas.

Biologisk mångfald innebär att det finns en variation mellan olika arter och livsmiljöer på jorden, att vi har många olika naturtyper, landskap, olika växt- och djurarter och en stor genetisk variation inom arterna. Artrikedomen håller dock på att minska. 

– Den biologiska mångfalden minskar allt snabbare och det sker över hela världen. Det slås larm om den pågående artdöden, men varför misslyckas vi med att vända utvecklingen?, säger Wijnand Boonstra, forskare i naturresurser och hållbar utveckling vid Uppsala universitet.

Wijnand Boonstra, forskare inom programmet
Naturresurser och hållbar utveckling.

Han har nu valts in i FN:s forskarpanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, IPBES. Där ska han, tillsammans med kollegor i forskarpanelen, inte bara svara på frågan om varför vi har misslyckats utan även lägga fram en rapport med förslag på konkreta åtgärder för att värna biologisk mångfald och ekosystemtjänster. 

Du har just kommit hem från Montpellier och ditt första möte med IPBES. Vad var ditt intryck?
– Det var ett väldigt spännande möte på många sätt. Detta är en av de första utvärderingarna av global hållbarhet där samhällsvetenskapliga forskare har en framträdande roll, eftersom utvärderingen handlar om samhällsförändring. I tidigare rapporter, både från IPBES och IPCC så har samhällsvetarna inte haft så centrala roller. 

Hur ser kopplingen ut mellan klimatförändringar, biologisk mångfald och ekosystemtjänster?
– Det finns en gemensam faktor som ligger bakom alla de förändringar som vi ser nu och det är vi människor. Våra samhällen har också växt något enormt, vår energikonsumtion fortsätter att öka och därmed också avfallet som produceras. Den här expansionen och tillväxten håller nu att förändra de klimatologiska, biologiska och ekologiska processerna på jorden och vi riskerar att få en biosfär som är betydligt mindre gynnsam för oss människor. Vi biter den hand som föder oss. 

Finns det ett samarbete mellan FN:s klimatpanel IPCC och IPBES?
– Ja, de samarbetar. Både IPCC och IPBES arbetar med de största globala utmaningarna i vår tid, klimatförändringarna och förlusten av vår biologiska mångfald. Det finns krafter som driver dessa processer vidare, nämligen hur våra globala samhällen växer, i synnerhet vad gäller energianvändning och de mängder av skadligt avfall som produceras i processen. I slutänden arbetar båda organisationerna mot samma mål, att förändra både ojämlikheten och nivåerna på energiförbrukningen i världen.

Den första rapporten från IPBES kom 2019 och sammanställdes av ett hundratal expertförfattare från 50 länder. I den konstaterade forskarna bland annat att runt en miljon växt- och djurarter är hotade och riskerar att försvinna inom ett årtionde. 
Den nya rapporten ska presenteras 2024.
 

Malin Eivergård