Vad väntar efter examen?
3 oktober 2017

Alumnerna Hanna Bryngelsson, AB Volvo; Anders Heljestrand, Vattenfall Services Nordic; Linda Brus, Ericsson; Jonas Larsson, ÅF Industry.
Många studenter var nyfikna på panelsamtalet Livet efter examen på Ångströmlaboratoriet den 27 september. De inbjudna alumnerna från Ericsson, Vattenfall, Volvo och ÅF bjöd på många tips och erfarenheter. – Jag tror att man måste utmana sig själv ibland inte minst idag, för det är väldigt många jobb som är under ganska stor förvandling, sa Jonas Larsson, vice divisionschef vid ÅF Industry.
Panelsamtalet i Siegbahnsalen arrangerades av Uppsala universitets nya centrumbildning Upptech och inleddes av ordförande, tillika civilingenjör i teknisk fysik och professor i nanoteknologi, Maria Strømme. Hon beskrev tekniksamarbetet över ämnes- och disciplingränserna som en av universitetets stora styrkor.
– Vi vill också satsa på fler samarbeten med företag och organisationer, dels för att ni studenter ska stå i kontakt med företagen flera gånger under er utbildning, dels för att vi inser att den här typen av samarbeten behövs för att lösa framtidens stora utmaningar, sa Maria Strømme.
Verktyg för en oförutsägbar framtid
De inbjudna alumnerna berättade om sin studietid vid universitetet och gav studenterna en bild av hur livet efter examen kan se ut. När moderator Emma Stam undrade om alumnernas nuvarande jobb motsvarade vad de trodde de skulle göra när de en gång tog examen svarade samtliga nej. Samtidigt klarnade betydelsen av vissa studier först senare.
Linda Brus hade disputerat vid IT-institutionen efter att tidigare läst civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik. Idag arbetar hon som strategisk produktledare för radioaccessnätverk på Ericsson. Hon menade att framtidens oförutsägbara sammanhang möjliggör för många olika teknikområden att flytta fram positionerna.
– De senaste åren har det varit väldigt mycket prat om Internet of Things där massvis med saker kopplas upp mot Internet. Där finns ju applikationer inom en mängd områden, alltifrån medicin till transporter, vilket gör det jättespännande att jobba med dessa processer.
Enligt ingenjörsalumnen Jonas Larsson kunde det vara jobbigt att som nyutexaminerad komma spränglärd med kunskap som man trodde man skulle få applicera på ett arbete, bara för att inse att verksamheten inte anmmade nya angreppssätt utan vidare. Men han påpekade att många av dagens jobb kommer att genomgå stora förändringar.
– Ett tips är att gå ut och inse att allting rör sig just nu och att den som kliver på det tåget kommer att vara med på en resa. Det kan vara just ni som ska vara med och skapa den resan, för det är ni som är unga och har nya kunskaper, sa Jonas Larsson.
Kvalitetsstämpel på forskning och utbildning
På frågan om vilka fördelar man har som Uppsalastudent när man kommer ut i arbetslivet nämnde alumnerna det breda utbildningsutbudet med möjligheter till större nätverk och referensramar, liksom universitetets framgångsrika forskning. När Hanna Bryngelsson gick magisterutbildningen för oorganisk kemi fick hon göra ett projektarbete inom batterier för professor Kristina Edström. Drygt fem år efteråt lyckades hon bli doktorand inom Ångström Advanced Battery Centre (ÅABC), Nordens största batteriforskargrupp som Kristina Edström leder.
Idag hör Hanna Bryngelsson ofta om Uppsala universitets höga kvalitet i sitt jobb som Energy Storage System Specialist på AB Volvo.
– Det har jag märkt när jag jobbar med leverantörer både i Sverige och utomlands och berättat var jag studerat. För mig var det speciellt värdefullt att Uppsalas batteriforskningsgrupp har så gott anseende. De är stora i Sverige, de är stora i Europa och även utanför Europa, något som hjälpt mig när jag har sökt jobb.
När man letar efter ett första jobb underlättar det om man har en bild för sig själv av vad man vill och kan bidra med. Det poängterade Anders Heljestrand, avdelningschef vid Vattenfall Services Nordic och alumn från civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap.
– Arbetsgivaren tänker alltid på gruppen och vad personen kan bidra med till den. Därför är det väldigt viktigt att kunna interagera med andra människor. Dessutom blir det mer och mer samarbeten över gränser med varierande kompetenser.