Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap

Han räknar ut tingens ordning

Hur förklarar eller förutsäger man ovanliga egenskaper hos olika material? Fysikern Peter Oppeneer använder ekvationer för nya avslöjanden om den minsta gemensamma nämnaren i alla material: elektronen.

Läs mer om Peter Oppeneers forskning

Vi antar framtidens utmaningar

Vi flyttar gränserna för vår forskning långt utanför solsystemets räckvidd och in i de minsta tänkbara partiklarna. Från att utforska miljön i rymden till att förstå organismers inre kemi och ekosystem. Våra forskare bryter ny mark  inom åtskilliga områden varje dag.

Samverka med oss

Vi arbetar aktivt med samverkan med omvärlden och har flera goda pågående samarbeten med olika aktörer. Se hur du inom näringsliv och samhälle kan samverka med oss. Vi jobbar också med att väcka intresse och nyfikenhet för teknik och naturvetenskap genom olika aktiviteter för skola och allmänhet.

Forskningsmiljöer i världsklass

Över 50 forskargrupper inom teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet bedöms hålla världsledande nivå. Dessa återfinns inom fakultetens samtliga institutioner och ämnen. Nedan listas våra större tvärgående profilområden och samverkan med andra parter.

Centrumbildningar är ett sätt att samla och stärka forskningsområden utanför de klassiska ämnena, där samverkan mellan forskare från flera forskningsområden blir möjlig.

Strategiska forskningsområden, är utsedda av regeringen och syftar till att bygga upp forskningsmiljöer av världsklass på ett antal områden som är viktiga för det svenska samhället eller den svenska industrin. 

Vi är involverade i ett antal strategiska innovationsprogram, både nationella och internationella. Vi ingår också i strategiska samarbeten och nätverk och är delaktiga i flera tekniska plattformar

Våra Nobelpristagare och mest inflytelserika forskare

Fyra nobelpris – två i fysik och två i kemi – har tilldelats forskare från Uppsala universitet inom vetenskapsområdet teknik och naturvetenskap. Manne Siegbahn, professor i fysik, introducerade modern kärnfysik i Sverige. Han tilldelades nobelpriset i fysik 1924 för sina insatser inom röntgenspektroskopi. The Svedberg, professor i fysikalisk kemi, fick nobelpriset i kemi 1926. Han konstruerade den första ultracentrifugen för bestämning av olika makromolekylers storlek och form, en separationsmetod som betytt mycket för biokemi och molekylärbiologi. Arne Tiselius, Uppsalas första professor i biokemi, fick nobelpriset i kemi 1948. Den metod han tog fram - elektrofores av proteiner - spelade en viktig roll för att grundlägga Uppsalas ledande ställning inom biokemiska separationsmetoder. Kai Siegbahn, professor i fysik (och son till Manne Siegbahn), fick nobelpriset i fysik 1981. Hans insatser inom högupplösande elektronspektroskopi gav en betydelsefull analysmetod för att studera effekter av kemisk bindning.

Carl von Linné, Olof Rudbeck och Anders Celsius är vid sidan av nobelpristagarna några av våra historiskt mest kända forskare. Läs mer om naturvetenskapsmän i 1700-talets Uppsala.

Celsius-Linnéföreläsningar

Varje år arrangerar teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Celsius-Linnéföreläsningar där forskare av världsklass bjuds in. 

Utbildning på forskarnivå

Forskarutbildningen ger kompetens att självständigt bedriva forskning, djup förståelse av ämnesområdet samt skicklighet i att förmedla kunskap och skapa förutsättningar för andras lärande. Som doktorand är du en av framtidens nyckelpersoner. Du bidrar till universitetets forskning och är en betydelsefull representant för Uppsala universitet. Var med oss och anta framtidens utmaningar! Mer information om utbildning på forskarnivå

Våra campus

Uppsala universitet strävar efter att skapa optimala miljöer för tvärvetenskaplig samverkan. Kreativa mötesplatser har byggts upp vid ett flertal forsknings- och utbildningscentrum med olika inriktningar. Få en kort presentation av våra campusområden eller gå direkt in på deras hemsidor via länkarna i bilderna nedan.